tisdag 9 april 2013

Välkommen till smulornas paradis...

Mannen och jag kommer hem från jobbet. Lite sena så där och ungefär strax skulle jag agera fotbollstränare i stan... Börjar med att röja i köket. Frukosttallrikar, otaliga glas och diverse fikarester. Smulor, smulor och åter smulor. Man kan säga att det smulat ymnigt i hela köket. Plockar fram microbuffen (veckans rester) och inser att det försvunnit en dryg halvliter från potatissoppan under dagen. Någon har visst varit lite hungrig. Hm, den var ju en del av middagsplanen...

Nåja, med två gurkor, morötter, mackor och tomater kan man dryga ut en middag om det kniper. En kollega med fyra mindre barn beskrev deras situation med sjukdomar och Vab på facebook. Jag log för mig själv och svarade att det blir bättre. Vi hade ett år för några år sedan då det kändes som om vi uppfann sjukdomar hemma hos oss. Jag tröstade henne med att äldre barn oftast är friskare, träffar rätt i hinkarna och ser bra filmer genom feber. De kan ta sig mat själva, även om det blir smulor och smör över allt så blir det inte det där småbarnskletet. Man behöver inte heller passa större barn hela tiden från att trilla ihjäl sig. Dessutom är det tänkt att de mer och mer ska hålla hyfsad ordning på sig själva och när de inte gör det så kan man titta på dom och säga stackars dig, en sån otur du hade när du tänkte...

Så, jag vet att jag har sagt det förr men jag säger det igen. De som säger små barn små bekymmer och menar att allt blir värre med stora barn har glömt hur det är med små barn och framförallt små sjuka barn. Det är bättre att torka smulor än kräks. Stora barn kan berätta vad som felas, faktiskt hur mycket som helst, ibland mer än man vill höra... Typ mamma du ska då alltid... Varför kan du inte bara göra en sak i taget mamma? Hade du varit en normal mamma så... Såna där obekväma små subjektiva sanningar ni vet...

Så, vi smular vidare och trivs med det. Vi njuter av att ha lite äldre barn. Hallkaoset är förstås sig likt även om det är mindre pinnar och stenar och mycket mer cykelhjälmar och sura handdukar numera. Nu är det dags att kungen och drottningen av stökriket dricker lite te, i vårt återigen nersmulade kök, smulparadiset. Kärlek till er alla

3 kommentarer:

Grodmamman sa...

Visst blir det enklare när de blir äldre, men samtidigt kommer det andra bekymmer. Samhället är tuffare idag, både med droger, arbetslöshet och annat.
Kram

Cayenne sa...

Jag föredrar också stora barn framför små.
Stora både kan o bör du prata med mycket o ofta för stora barn kan lätt hamma i stora bekymmer.

KaosJenny sa...

Mm Grodmamman och Cayenne, ni har rätt men samtidigt tröstar jag mig med att det söps mer förr än nu och de allra allra flesta barn klarar sig på något sätt (även om det inte alltid blir som föräldrarna vill)... En del i att ha barn är också att hålla tummarna ;-). Kram på er