söndag 21 augusti 2011

Veckans vackraste...

är inte någon inredningsdetalj. Inte heller en människa eller ens den underbara fest jag bevistade i lördags utan en textrad som jag läst i en bok. "Ibland är det största vi kan göra för någon vi älskar att släppa den fri". Tänkvärt, kan nog gälla lite var stans.

Imorgon börjar skola och jobb om på allvar, på tal om att inte vara fri... men mest tänker jag att textraden handlar om att släppa de vi älskar fria att vara de som de föddes till att bli. Vad tänker ni?

3 kommentarer:

FiaLisa sa...

Absolut, jag håller med dig helt. Men just nu sitter jag med lite mamamångest för barnen gick själva till skolan för första gången. Två virrpannor på äventyr... Lite annan vinkling på tanken men just nu min verklighet. Suck.

KaosJenny sa...

De klarade sig säkert bra... med ett syskon så brukar man fixa det mesta :-) Kram

MaNo sa...

men Jenny, vad betyder "fri att vara den man föddes till att bli"? Det låter så ...ödesbestämt. Tror du att det finns en ursprunglig plan för hur vi ska bli? Jag tänker att vi förändras och påverkar och låter oss påverkas till dem vi "är" längs livets autostrada? Eller fattar jag inte vad du menar?
Tänker lite på textraden som vi sjöng med konfirmanderna: "Möt mig nu som den jag är, håll mitt hjärta nära dig. Gör mig till den jag ska bli och lev i mig". (Som jag instämmer i genom min övertygelse att vi hela tiden kan förändras, gå mot nya insikter). Oj, det här låter flummigt och lite klyschigt kanske. Svårt få till halvfilosofiska resonemang bra i kommentarsfält. Och därmed inte sagt att vi MåSTE förändras och förbättras hela tiden. Så klart vi ska släppa dem vi älskar fria. Lätt i teorin, ofta svårt i praktiken.
Hmm...tål att funderas mer på vad det innebär.