fredag 23 juli 2010

Fullt upptagen med att "somra mig" vägrar jag känna skuld och äger...

Att "somra sig" som förälder i Kaosfamiljen innebär att man försöker ta det så lugnt som möjligt samtidigt som man ibland lyckas rädda handdukar, badkläder och vanliga nybadade kläder ifrån att surna. Vidare hämtar man med mycket gott resultat hem stora delar av sanden från den lokala sandstranden (om man cyklar hinner en viss procent av sanden trilla bort innan man är hemma). Man bestämmer sig för att morots, eh ogräslandet, blir litet potatisland och hoppas på en liten skörd innan snön kommer. Och så tvättar man lite tvätt när andan faller på och petar i barnen hyfsat lämplig föda vid nästan vettiga tider. När kvällen kommer är barnen trötta av allt sitt somrande men somnar ändå en liten aning för sent. Kvällen avslutas med att Kaosmodern trycker i sig allt godis hon kan lägga vantarna på. Jösses vilket stålbad vi kommer att få gå igenom för att komma i rutiner och någon sorts Kaosordning igen men det tar vi då... Manana, manana...

Två bra böcker har jag läst. Ylva Lewin Nowaks I sällskap med skulden har jag läst förr men tittat på igen. Den handlar om Mammeriet och att mammor oftast tar på sig mer ansvar för allt möjligt när det gäller föräldraskap. Runt mammeriet finns det alltid chans att känna skuld. Förr var det tex synd om mammor med illbattingar, nu bär mammorna skulden. Ylva skriver att det finns massor med duktigt duktiga mammor, som ändå känner att de borde vara lite mer av något. Det blir som en tävling där man helst ska vinna alla grenar, snacka om mångkamp. Ylva skriver om att skuldkänslor är viktiga för samhället men att de också kan skymma sikten för oss. Skulden blir som ett ok som man bär och då tappar man energi istället för att det leder till insikt, handling och förändring. Vardagsförsoning och att vi alla borde bli bättre på att se det ansvar som faktiskt tas istället på att klanka på varandra skriver hon också om. Jättebra. Jag tror att det är jätteviktigt att vi peppar varandra. Människor som inte peppar tar energi, de som peppar och stöttar ger energi. Borde det inte egentligen ses som en bragd att man ser till att de finns mjölk hemma de flesta dagarna på året. Så, är du mamma och har haft/ har skuldkänslor, ta med I sällskap med skulden till hängmattan.

Den andra boken jag läst är Mia Törnbloms Du äger. Tjoho, den är nog egentligen riktad till tonåringar men vad då. Vid snart 40 händer det att jag står i något hörn av huset och tänker: -Skärp dig Jenny, det är faktiskt du som är vuxen här, du måste reda upp det här! Jag trodde att jag var "maxarg" på mina föräldrar när jag var tonåring och att jag inte visste varken ut eller in om en massa saker. Ha Ha, aldrig har jag väl varit så tvärsäker som då. Som jag ser det var tonåren träning för Kaosmoderskapet. Föräldraskap är det klart känslomässigaste jag har varit med om. Barn kan verkligen göra en konfys och inte konstigt, jag har aldrig haft ansvar för en tolvåring, tioåring, sjuåring och femåring förr. -Mamma får jag... -Jag vet inte, jag ska ringa och fråga mormor eller googla på nätet funkar liksom inte. Nå, boken handlar om självkänsla, att den går att träna upp och att man äger sitt liv. Lättläst och trevlig. Aldrig är uttrycket du äger lika sant som när man är vuxen. Utifrån de givna förutsättningarna äger jag mitt liv och den tid som har givits mig...

Ni äger ni med kära Bloggvänner. Hoppas ni "somrar" er ordentligt

4 kommentarer:

Mångmamma sa...

Här petar jag inte i mig allt godis jag kan lägga vantarna på, här försöker jag hinna få en stund och ett glas vitt på verandan med far-är-rar varje kväll.
Sommaralkisvarningen är hög!
Tur att jag oftast misslyckas och somnar mitt i en saga med alla små-vilda-glada omkring mig! :)
Tack för att du skrev lite om dig hos mig.

Bina sa...

För fullt och jag är glad att jag lagt av mig det mesta av skulden (det mesta, inte allt) och att jag inte har så höga krav på mig själv. Inte högre än att jag kan bjuda gäster på fika bestående av marängsviss (eller hur det nu stavas) utan att ha dåligt samvete för att jag inte bjuder på någon god hembakad bärpaj/kaka.

Mamma Mimmi sa...

Ha, ha, ha , vilken underbar blogg du har. Du skriver så härligt och målande och inställningen till kaos och stök är skön - riktigt hälsosamt! Grattis!

KaosJenny sa...

Ha Ha Mångmamma, det låter inte som om du kommer att hinna bli alkoholiserad om du inte jobbar på det... och varsågod
Härligt med somrande Bina och att du kastat den mesta skulden, svårt det där men det går (har man ägnat sig åt ett barn finns det ju fler kvar tex). Och kloktm ed marängsviss, förhoppningsvis kommer kompisar förbi för att de är just kompisar, inte för att man är ett gratis fik ;-)
Tack Mamma Mimmi och jo, det känns hälsosamt att inte kräva allt av sig och ständig ordning, inte för att det skulle vara möjligt här hemma utan att jag brände ut mig ;-)
Kram på er