Konstaterade just vid kvällens tekopp att det känns som om barnen är nöjda med att vardagen dragit igång igen. De går till skola/ fritids/ förskola och är tillfreds när de kommer hem. Bråkar lite, hoppar lite på studsmattan och surrar runt i huset. Det känns som lugnt på något sätt. Lillasyster sa när vi hälsade på på dagis att "jag har ju inte varit här på hundra år". Familjen har nog längtat lite. Jag gick till jobbet med lätta steg. Det var kul att börja jobba igen, mycket tack vare att jag har så knäppa arbetskompisar.
Tänker att det här med semester är som småbarnstiden. Jag blir provocerad när folk säger till mig "njut av barnen medans de är små". Jösses, menas det att man ska ha dåligt samvete när man ibland blir galen av att bära bebis dygnet runt. Är man en usel person om man tröttnar på att plocka småsten och daggmask ur truten på ettåringen för 325:e gången samma dag? Jag vill bestämt hävda att barnen kan vara väldigt njutbara i alla åldrar. Det är liksom inte försent att njuta när barnet börjat förskolan. Ibland är det lättare att njuta av barnen om man gjort något annat också. Det blir lätt samma hype över semestern. Oj så skönt det ska bli... Vad vi ska njuta... Tänk om man hinner bli galnare än i vanliga vardagen på varandra när det är semester?
Både småbarnstiden och semester kan bli kravfyllt. Det "ska" liksom vara underbart så det kan bli svårt att njuta litegrann, när man kan, av det som är just nu. Jag håller på att vardagen är det viktiga. Att vårda den så att man inte bara går och längtar sig sjuk tills nästa semster. Hänge sig åt att det finns raster på jobbet. Ta till vara stunden på kvällskvisten då barnen är så där gosiga och pratar om det som ligger dom närmast hjärtat... Hitta vardagens guldkorn, varje dag eller i alla fall någon gång i veckan... En svår konst men samtidigt är livet inte alltid himlastormande och det är ok.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Jag tycker barnen blir roligare och roligare ju äldre de blir. Det går att umgås och skratta på ett annat sätt när de kan prata och tänka för sig själva.
Håller med dig Mrs S och hur kul är det inte at hänga med i deras tankegångar när man blir inbjuden? Urhäftigt
Skämtar du, jag har börjat jobba och nu har jag äntligen lite tid att vila, på jobbet... Vår underbara dotter har numer fyra tomma legobackar med fyra duplobitar och två mjukisar kvar att leka med, resten är i källaren för vi tröttnade på att hon lekte "snödriva" med ALLT i rummet...inklusive ALLA kläder (som också är i källaren nu) så det där med att njuta...Nja /du är i alla fall bäst syss, många kramar lillsyss
Ha Ha, känner igen det där med att vila på jobbet... Kram
Skicka en kommentar